Böcker jag minns från första månaderna 2019

Elisabeth Åsbrink : Orden som formade Sverige

Intressanta, informativa kortessäer om ord, yttryck meningar som format eller påverkat svenskar och svenskheten. Klart allmänbildande. Elisabeth Åsbrink har blivit en ny favorit. Se mer om henne här https://www.wikiwand.com/sv/Elisabeth_%C3%85sbrink 

“Åsbrinks utgångspunkt att i stället närma sig ämnet utifrån ett sextiotal miniessäer om ord är därför både sympatiskt och lysande. Trots att ett mörkt stråk går genom hela boken är den skriven med lust och språkglädje, där läsaren får följa med Åsbrink på en idéhistorisk upptäcktsfärd genom svensk historia.” (Anders Rydell rec i DN  2018-08-31)

Sarah Bakewell : Existentialisterna

Mycket bra beskrivning av hur existentialismen vuxit fram och vad den innebär som filosofisk inriktning betraktat. Detta gör den genom att grundligt beskriva de filosofer och författare som fört fram den till den framgång den haft.

“När jag först läste Sartre och Heidegger tyckte jag inte att detaljerna i en filosofs personlighet och biografi var viktiga. Detta var den gängse meningen inom fältet på den tiden, men den hade också att göra med att jag var alltför ung för att ha en utvecklad känsla för historia. [—] Levnadshistorien kunde lämnas därhän, ideérna var grejen. Trettio år senare har jag kommit fram till den motsatta slutsatsen. Idéer är intressanta men människor är oerhört mycket mer intressanta. ” Sarah Bakewell

För längre recension läs http://dagensbok.com/2018/02/22/sarah-bakewell-

existentialisterna/

Kerstin Ekman : Gubbas hage . Lysande bok. Speciellt för naturintresserade som samtidigt älskar litteratur. Är man intresserad av flora går den direkt upp i topp. För recension kolla recension här eller här

Hon är en av mina stora favoriter bland författare överhuvudtaget.  Läste de flesta av hennes deckare från 60-talet. Därefter läst ett antal av hennes romaner. Alla med stor behållning:

Händelser vid vatten. Den första “hela-natten-boken” efter att ha fått 3 barn i ganska snabb följd.  Fascinerades av språket och den kusliga stämningen. Mycket läsvärd. 

Rövarna i Skuleskogen . Trodde den var en ungdomsroman. Gav den till min 13-åriga dotter. Plockade fram den, när jag inte hade något att läsa. Fantastisk på många sätt! Men definitivt ingen ungdomsbok.

 Vargskinneten. En trilogi med  “Guds barmhärtighet” som  del 1 .  Skulle, trots sorg i hjärtat, slänga några böcker på tippen för ett antal år sedan. Samtidigt skulle en välgörenhetsorganisation slänga många böcker som de fått. Såg att de tänkte slänga hela trilogin “Vargskinnet”.  Slutade med att jag kom hem med trilogin. Vilket ledde till ytterligare läsupplevelse.

Grand final i skojarbranschen mer lättläst än  ovanstående böcker (verk). Men också den mycket läsvärd.

Adlestrop

Yes. I remember Adlestrop

The name, because one afternoon

Of heat, the express-train drew up there

Unwontedly. It was late June.

The steam hissed. Someone cleared his throat.

No one left and no one came

On the bare platform. What I saw

Was Adlestrop—only the name

And willows, willow-herb, and grass,

And meadowsweet, and haycocks dry,

No whit less still and lonely fair

Than the high cloudlets in the sky.

And for that minute a blackbird sang

Close by, and round him, mistier,

Farther and farther, all the birds

Of Oxfordshire and Gloucestershire. (Edward Thomas)

 

Philippe Sands : Vägen till Nürnberg

Vill man läsa en bok om nazismen, judeförföljelser och Nürnbergprocessen, utan att bryta ihop fullständigt av hemskheter/skändligheter, är denna bok mycket bra. Författaren vars polsk-judiska släkt drabbats av såväl nazismen som andra världskriget, beskriver Nürnbergsprocessen via judiska jurister och sina egna släktingars öden fram till domarna fälldes. Många juridiska överväganden diskuteras. Karriärer och personer som deltog på båda sidor beskrivs. Ofta genom personliga intervjuer med överlevande från båda offrens bar som bödlarnas barn. Mycket läsvärd bok som utsetts till årets fackbok i England 2016.

För en längre recension se här

Share
Mushroom

svampåret 2019

Våren var hyfsad med lagomt mycket stenmurkla, hyfsat med vårmusseroner samt såg jag en rund toppmurkla. Runda toppmuklan är ganska ovanlig, men tycks i alla fall trivas på Öland.Det är bara där jag sett den. Och bara en gång sett och plockat så mycket rund toppmurkla, att det räckt till ett par smörgåsar med stuvade runda toppmurklor.

Redan i maj började det bli varm och torrt. Torkan och värmen höll i sig tom augusti. Enda svampen värd att nämna till och med augusti, är den enda lilla Lacktickan jag såg i Dalarna på det vanliga stället. I övrigt var sommaren usel vad gäller svamp.

Svampkursen sköts upp till början av september. Sju deltagare deltog och lite svamp började komma upp i markerna. Inga mängder av svamp men tillräckligt för en kurs.

September innehöll två exkursioner som blev sådär (dåligt med svamp och få deltagare). En föreläsning om svamp, mest matsvampar, i Församlingsgården i Halltorp. Många besökare och föredraget gick bra.

Varma torra somrar brukar gynna sopparna och om något varit bra detta svampår så är det att mängder av stensopp och blodsopp har plockats och torkats. Kremlor har det varit ont om, Kantareller likaså. Inte någon mening att räkna upp svampar som inte hittats då det är många arter som inte hittats överhuvudtaget.

Några svampar som setts för första gången i år. I alla fall setts och jag samtidigt varit medveten, om hur ovanliga och vackra de är, är Porslinsskivling, Korallticka och Bronssopp. Bronssoppen har jag aldrig sett förr och var ensam när jag hittade den. Lärt mig några nya svampar utöver de senast nämnda nämligen Saffranskamskivling, Zonkamskivling och Svarteggad skölding .

Svampåret 2018 är nog det sämsta de senaste 40 åren. Svampsäsongen (hösten) var förutom dålig också den kortaste någonsin

 

Image may contain: flower, text and natureNo photo description available.

Image may contain: food

Share
Mushroom

Test av gallerapp

Svampar hittade under år 2017.

Share
Mushroom

Läst en udda bok “Kvällarna” av Gerard Reve

Kan en bok som beskrivas som, ” “Jag har sällan läst en bok som är så dyster, så totalt renons på positivitet, så grå, så cynisk, så fullkomligt negativ”  Godfried Bomans” “, vara rolig? Eller om inte rolig så i alla fall läsvärd? Jaa! Boken är lysande i sin meningslöshet. Borde finnas en facebookgrupp som behandlar boken!

Den distanserade närvarokänsla som Reve så skickligt använder sig av, förmedlar hela 1940-talets existentiella tomhetskänsla. Men sällan har meningslöshet och förtvivlan skildrats med ett så osofistikerat språk, en så underhållande jargong och en så formlös handling. Avståndet till Sartre, Camus och Dagerman kan mätas i ljusår. Reve fångar inte bara en tidskänsla och en oreflekterad livsattityd, han ger även sin roman humor och en sällsam lyster som underlättar igenkännande och motvillig förståelse. https://billyochbenno.wordpress.com/2015/05/03/9246/

Romanen Kvällarna är en utvecklingsroman utan utveckling, en livsfilosofisk skildring utan filosofi och en djupt allvarlig roman utan allvar. Allt detta är menat som positiva omdömen.
En gång till

»Svartsynen, den minutiösa beskrivningen av tristessen och koncentrationen på det frånstötande skapar mitt i allt elände en komik, som säkerligen starkt bidragit till att Kvällarna är en levande klassiker. Ledan och humorn ligger nästgårds, romanen har, hur märkligt det än kan låta, en charm som är obestridlig.«
Urban Östberg, Nya Wermlandstidningen

»Berättelsen blir komisk i sin detaljrikedom då vi informeras om den unge mannens vardagliga men i sammanhanget absurda tankegångar. Humorn finns mitt i det bistra allvaret. Frits låter exempelvis inte ett tillfälle gå honom förbi att driva med sin lomhörda far. Det här är mumma för oss som gillar ironi och cynism i fin förpackning!«
Camilla Nilsson, NorrköpingsTidningar

 

Share
Mushroom

Svampåret 2017

Plockade lite stenmurkla i april/maj. Såg min första och hittills enda Eklackticka, som är en av de mer sällsynta ganodermaarterna och ovanlig även bland vedlevande svampar överhuvudtaget. Den vanliga rundan till Öland efter vårmusseroner blev resultatlös, för andra året i rad. Sommaren var torr och den enda roliga svamp som hittades var några snygga exemplar av Lacktickan (Ganoderma lucidum), som årligen visar sig på en nedfallen gran i Leksandsområdet. Den svampen är nästan i sig själv värd 55-milaresan.

Sommaren var torr fram till slutet av augusti. Känslan var, att det skulle bli tredje svampåret i rad som skulle bli uruselt, men regnen kom och september började rent lysande. Plockat och torkat en hel del stensoppar av olika slag. Svampkurserna ( cirkel med studiefrämjandet och exkursioner med seniorer på folkuniversitet) blev lyckade. En exkursion i Torsås för natuskyddsföreningen drog 35 pers. I år hittade jag min första egna Rödsopp (de tidigare har Tomas A.visat mig). Har även hittat sotvaxing i år, inga mängder men de jag hittade var fina. Även plockat en hel del Rödgul trumpetsvamp med benägen hjälp av Anderstedtspojken.

Från mitten av september till dags dato var svampsäsongen  lysande. Vid samtal med mina kamrater i Kalmars mykologiska förening framstår september som en av de bästa svampmånaderna på ca 40 år. Stensoppar har torkats i mängder. Plockat Rotsopp, Kastanjesopp, Rödsopp och Blåsopp. Lärt mig några nya svampar bland annat Gråvaxing och Sepiavaxing. Av svampar (matsvampar), som jag i och för sig sett och plockat för lite av, är svart trumpetsvamp största besvikelsen hittills. Kremletillgången har inte varit speciellt bra i år, kanske mest beroende på att kremlor och riskor missgynnas då regnen kom sent i deras normalt bästa tid. Hittade en lackticka 20 oktober i Kivikstrakten och också en hel del scharlakansvaxing, samma dag i/på Brösaps backar.

Tog en runda på 90 minuter torsdagen den 26 oktober. Många scharlakansvaxingar och stort antal felfria champinjoner hittades. Ingen dålig avslutning på svampåret 2017.

Share
Mushroom

Några lästa böcker på senaste tid

En klassiker har lästs: Walden av Henri David Thoreau.

“Den första svenska utgåvan av Walden, med titeln ”Skogsliv vid Walden” kom 1924 i en översättning av Frans G. Bengtsson. Det är dock en nedskuren version där fyra hela kapitel saknas och liksaså en rad avsnitt från flera av de övriga kapitlen. En oavkortad svensk utgåva kom 2006 där översättningen är gjord av Peter Handberg med efterord av Steven Hartman och Henrik Otterberg.” Från https://sv.wikipedia.org/wiki/Walden_(ess%C3%A4)

Läsvärd, ger en hel del tankar om naturvård från mitten av 1800-talet, filosofi och skrivande. Många naturbetraktelser. Lättläst och resonerande. Essäistisk stil typ Frans G. Bengtsson och Montaigne.

Läst Nina Burtons bok om Erasmus, “Gutenberggalaxens nova”. Även denna bok har essäistisk stil. Behandlar främst Erasmus liv och leverne och hans böckers avtryck i Europa. Men tar även upp en hel del andra stora namn som påverkat och påverkats av honom: Konstnärer som Holbein d.y., Albrecht Dürer, kända medicinhistorika namn som Paracelsus och Vestalis. Reformationen grundgester Luther, Zwingli behandlas i samband med religionskrigen på 15oo-talet. Och allt har en bakgrund i Gutenbergs uppfinnande av tryckeripressen. Man känner sig klokare efter att ha läst boken. Boken har också bilder som förhöjer läsvärdet.

För recension se http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/erasmus-ar-vard-en-renassans/

 

 

 

 

 

 

Share
Mushroom

Man lär så länge man läser…

Idag lärt mig följande: En man ringde in till ett musikönskeprogram följande låtval ” Happiness is a warm gun” av Beatles. Låten tillönskades hans fru som hette Gun.

 

 

Share
Mushroom

Ytterligare ett skäl varför stigar är bra svampmarker!

Läste i “Svamperiget” av Jens H. Petersen att lägre innehåll av aluminium och högre Ph-värde i vägkanter än längre in i skogen (från vägen) gynnar svamp.  (sid 81 ib id)

Share
Mushroom

Dylan får nobelpriset 2016

Bobban får nobelpriset. Meningarna kring detta är starkt delade. Själv är jag något kluven, även om jag samtidigt är glad. Glad för att det har lett till mängder diskussioner om hans verk. Och länkar till podcasts om Dylans texter och hans “låtar”. Även glad för att hans “legacy” får ytterligare ett ben som upprätthåller hans betydelse och verk framöver.

Hörde idag en podcast gjord av en Nya zeeländare  TheFolkMusicHour_TheNobelDylan by accessradiotaranaki . Lågmäld, övertygande med bra låtval på 25 minuter. Värd att lyssna på!

Share
Mushroom

Violgubbe (Gomphus Clavatus) plockad och äten…..

Violgubben är en violett svamp som är nära släkt med kantareller och fingersvampar. Den hette tidigare klubblik trumpetsvamp och har i folkmun även kallats “grisöra”. Svampen växer ofta i häxringar eller i långa rader, framförallt i äldre, betespräglade granskogar med örtrik flora. I Europa är violgubben en sällsynt svamp med de största populationerna i Frankrike och Sverige. I vårt land har den en östlig utbredning med flest fynd i Uppland.

Violgubben representerar en av många hotade arter i den arealmässigt krympande växtmiljön äldre, betespräglade granskogar. Ofta förekommer violgubben i skogsbestånd med lång trädkontinuitet. Svampen överlever inte en slutavverkning och verkar dessutom ha svårt att etablera sig i nya skogsbestånd. (från http://www.upplandsstiftelsen.se/hotade-arter/violgubbe__511)

Har nu (för en dag sedan) för första gången plockat och ätit violgubbe. Då svampen är mkt ovanlig, plockade jag och min vän (som också är den som hittade svampen för ca 6 år sedan) endast ca en 1/10-del av svamparna). Enligt Ardatabanken finns endast denna lokal med violgubbe i Kalmar län.

Gjorde en stuvning med enbart violgubbe. Standardtillagning: förvällning i eget spad smörstekning, mjöl, grädde, lite svartpeppar, salt och en skvätt soja. Rostade en macka och njöt av en mycket god svamp.

 

 

 

Share
Mushroom